''It's ok Liam!'' Sa jag och börja skratta ännu mer. ''You don't have to go.'' Jag hörde Zayn skratta ännu mer från rummet.
''Zayn, Shut up!'' Skrek jag och försökte motstå till att skratta själv. Jag antog att dom var vana vid att någon av killarna kommer in när man precis.. liksom.. ja. Jag undrar själv hur mågna gånger det har hänt.
David Guetta - Without you Feat. Usher. Lyssna medans nedanstående läses.
Har ni någonsin hört låten 'Without you' av Usher och David Guetta? Den låten var en av mina favorit låtar på riktigt länge. Har dock tröttnat lite på låten, men nu när jag ligger i sängen, tänker igenom allt, i hopp om att somna fick jag upp denna tanke. Den låten påminner mig lite om hur jag kommer vara när Zayn åker tillbaka till London imorgon. Klockan är nästan 3 på natten, och jag har ändå inte somnat. Jag har vridit och vänt mig i över en timme, men har ändå inte lyckats somna. Zayn somna på direkten och han andas djupt just nu. Jag vände mig om ännu en gång och jag möttes av Zayns ansikte. Vi låg ansikte mot ansikte, jag börja le. Han va så söt när han sov, jag kände hans andetag på mitt ansikte. Jag slöt mina ögon, hoppades på att somna, men det gick inte - Zayn's andetag distrahera mig. Jag vände mig om igen så jag var rygg mot Zayn. Nu gick det bättre, och jag blir inte distraherad.
Jag vakna till av att jag hör en dragkedja dras. Jag satte mig snabbt upp när tanken om att Zayn åker idag kom upp.
''Zayn?'' Sa jag med en nyvaken trött och såg Zayn lägga sin resväska vid ytterdörren.
''Yes baby?'' Sa Zayn och gick mot mig.
''What time is it? Are you leaving?'' Sa jag och blev ännu mer stressad när jag såg hans resväska.
''No babe, I woke up a bit earlier to pack.'' Sa Zayn och la sig under täcket med mig. Han la sina armar om mig.
''What time is it?'' Sa jag och kände hur lugn jag blev.
''7. Now go to sleep'' Sa Zayn och la sig närmare mig.
''Now? I can't..''
''Aw why?'' Sa Zayn.
''Don't know..'' Men jag visste varför, jag vill inte sova igenom den tid vi har kvar tillsammans. Zayn satte sig upp och kolla på mig.
''you know you can tell me everything?'' Sa Zayn och luta sitt huvud mot sin axel.
''yeah.. I don't want to sleep the last hours we have left together.'' Sa jag och satte mig upp.
''Emelie, you know this isn't the last time we'll be together. Right?''
''I know.. but this is the last time we'll be together in a very long time. I'll be in London in like february.. it's 6 months Zayn, 6 months'' Sa jag.
''You're not coming in January?'' Sa Zayn med en nedstämd röst.
''I don't think so.. We can't move in until February..'' Han svara inte, utan bara kolla ner. Det blev helt tyst, jag la min hand på hans kind. Och flytta mig ännu närmare han. Jag la mina armar runt om han, jag strök sakta honom på ryggen. Han la hans armar runt om mig. Vi satt kvar där en stund. Klockan ticka och vi la oss under täcket igen. Även fast vi båda visste att om ungefär några minuter kommer han bli tvungen att gå upp igen. Jag slöt mina ögon, inte för att sova, utan för att njuta av denna stund. Då han hade sina armar runt om mig, då han smekte den nakna huden på mina armar. Då vi bara låg där. Jag kolla mot Liams säng och såg att han fortfarande låg och sov. Vi låg kvar där utan att snacka. Vi bara låg där, efter ungefär 15 minuter började ett irriterande ljud spelas. Zayn vände sig om och tog tag i sin mobil och stängde bort ljudet. Ni kan ju själv ana var det är, alarm. Jag vände mig om och såg Zayn sitta upp. Han hade den därra blicken: nu-är-det-dags-att-gå-upp-jag-ska-åka blicken. Jag ställde mig upp och kolla mot Liam och såg att han fortfarande sov.
''What about Liam?'' Sa jag och peka mot Liam, jag kolla mot Zayn och såg att han var påväg mot Liams säng. Han ställde sig på Liams säng och börja hoppa.
''GET UP!! GET UP!'' Hur fick han ens den energin så tidigt på morgonen? Liam vaknades och slängde en kudde på Zayn. Både jag och Zayn börja garva, men Liam själv verka lite irriterad. Jag gick in till badrummet, satte på kranvattnet och sköljde ur mitt ansikte. Zayn ställde sig bredvid mig och börja borsta tänderna. Jag gick ut och tog tag i mina kläder. Jag kolla runt för att säkra att Liam inte var här. Precis när jag skulle dra av min tshirt gav jag den en blick. Jag ville inte ut från den, Zayn's tshirt.. Nej! Zayn kom in i rummet och jag tror han märkte att jag glodde på tshirten. Jag släppte min blick på den och drog av mig den. Jag satte på mig mitt linne. Zayn gick mot mig och la sina händer på mina höfter. Han luta sin haka på min axel och log.
''keep it''
''your tshirt? No it's yours!'' Sa jag och tog tag i din och gav han den.
''No, it's yours. I know you want it'' Sa han och blinka. Han gav tillbaka sin tshirt. Jag satte på mig den snabbt så jag inte skulle glömma den. Jag tog på mig en tjocktröja över och ett par jeans. Jag satte mig på sängen, klar. Jag kolla på Zayn en stund. Han såg stressad ut, men ändå lugn. Efter en stund såg han klar ut, och det var han. Han satte sig bredvid mig och la sin arm runt om mig. Vi satt kvar en stund tills ett irriterande bankande hördes från dörren. Zayn släppte taget om mig och gick mot dörren. Han öppna dörren och där ståg Paul.
''We gotta go now, we gotta check out and if you wanna stay with your fans we gotta go down now.'' Sa Paul.
''Okay'' Sa Zayn och stängde igen dörren. Jag ställde mig upp och gav honom ett leende. Liam kom in i rummet och tog ut sitt bagage och kolla för säkerhetens skull att han inte glömt något. Dom båda kolla igenom rummet, efter en minut gick vi utåt. Vi mötte på killarna och Sandra i korridoren och tog hissen ner tillsammans. Vi kom ner till lobbyn. Både jag och Sandra satte oss ner på fåtöljerna. Båda var trötta, och lite deppiga. Vi satt där tysta.
''Ska vi åka till flygplatsen med dom, eller direkt hem?'' Fråga jag Sandra och bröt tystnaden.
''Jag vet ej.. vad tycker du?''
''Hem.'' Sa jag.
''Varför?'' Fråga Sandra och lät ganska förvånad ut.
''För det kommer vara proppfullt med fans, jag kan tänka mig.. vi kommer inte kunna säga hejdå.''
''Sant.. vi åker hem då.'' Sa Sandra. Det var snart dags, jag skulle snart säga hejdå till Zayn. Det gjorde mig ännu deppig, jag kände hur mina ögon vattnades men jag motståg till att gråta. Och jag lyckades. Zayn ställde sig framför mig och räckte fram sin hand. Jag tog tag i den och vi gick utåt. Jag stanna upp och drog in han igen och till sidan.
''I can't come to the airport'' Sa jag och la mina händer hans kinder och luta min panna mot hans.
''What why?'' Sa han och tog tag i min hand.
''Me and Sandra gotta go home.''
''Why? You're not saying goodbye?'' Sa Zayn och släppte min hand.
''Yes, I am. Here..'' Sa jag och tog tag i hans hand.
''Just come with us to the airport, please?''
''You know it'll be loads of fans.. it'd be hard to say goodbye. It's better to say goodbye here.'' Det sved att hålla in dessa tårar.
''I love you'' Sa han och gav mig en kyss.
''I love you too'' Sa jag och la mina armar om mig. ''Call me when you get home'' Sa jag och släppte taget om han. Han gick utåt. Jag gick fram till killarna och gav dom alla varsinn kram. Sandra gav dom kramar och sedan gick dom ut. Paul gick efter dom. Jag och Sandra stanna kvar en stund. Killarna ståg kvar ute med sina fans och fota, signera och så vidare.
''Ska vi ut?'' fråga Sandra.
''Ja, kom'' sa jag och tog tag i hennes handled men släppte efter ett tag. Vi kom ut, vi gick blickar från både killarna och fansen. Jag vinka lite diskret mot Zayn och han vinka tillbaka. Vi gick genom fansen och mot tåget.
''Happ..'' Sa jag och sucka.
Det första jag gjorde när jag kom hem var att slänga mig på min säng. Lägga mig under täcket och bara.. ligga där! Jag tog tag i mina hörlurar, koppla in dom till min mobil och slöt mina ögon.
Ett litet mellankapitel. Tråkigt.. och ja. Några saker: 1. Förlåt för dålig uppdatering. Jag ser hur mycket folk klagar. Förlåt. 2. Jag slutar inte med novellen, nejnej.. kommer mer! Mycket mer! This is not the end ;) Puss!
Hade precis kollat en drama film och gråtit jätte mycket. Haha när jag läste kapitlet så fälldes det några tårar! Man är väl som man är, antar att jag inte behövde skriva vad jag tyckte om den för det lär du ha fattat : )
2012-02-05 @ 01:00:44
Postat av: Emma
Åhh, jättebra! Känn inte att du behöver stressa dig genom alla kapitel. Ta den tid du behöver! Vi kommera alltid att vara kvar! :D <3