Kapitel 47 - Back to normal, or?

Emelies perspektiv:
Männen satte sig runt mig, det kändes så obehagligt. Även fast jag visste att dom var två poliser, som faktiskt hjälpte mig kunde jag inte lita på dom. De börja ställa deras obehagliga frågor, jag sucka ännu en gång, bet ihop och svara på alla äckliga frågor.

Jag och Sandra steg av bilen. Det hade nu gått fyra dagar sedan anfallet, Zayn och Harry hade sovt hos varje kväll. Igår sa Zayn att han hade planerat att sova här varje dag dom kommande månaderna, att han aldrig skulle lämna mig ifred. Vare sig jag ville eller inte. Vilket faktsiskt var skönt. Saker och ting hade inte blivit som förr, verkligen inte. Varje gång jag gick förbi köket, hallen eller skulle lägga mig i sängen fick jag alltid tillbaka alla äckliga minnen. Varje natt, sedan anfallet hade jag vaknat upp av någon mardröm. Gråtandes, med nästan hjärtklapningar. Men när jag vakna visste jag att jag skulle ha Zayn vid min sida, att han skulle hålla om mig. Det enda jag fick göra var att bara hålla mig stark och bita ihop, och den person som verkligen hjälpte mig att göra det var Zayn. Skulle nog aldrig, i mitt hela liv, klarat detta själv. Nu var det ny dag, våran första skoldag sedan anfallet, jag var så himla nervös inför skolan. Hur alla skulle kolla på oss - dels för alla ärr och blåmärken på ansiktet, men också för det med Jonathan. Att efter bara tre dagar så har han gjort detta mot oss, jag undrar om folk hade dåligt samvete, hur läraren reagera? Harry och Zayn rundar bilen och stannar upp framför mig och Sandra.
''I'm nervous.'' Sa jag och la mina armar runt Zayn. Han tryckte sig närmare mig, jag orka verkligen inte bry mig om vi hade alla blickar mot oss.
''Everything will be alright. You'll see.'' Sa han. Jag kolla rakt in i hans ögonen, jag såg att han var orolig. Jag vände mig mot skolan, då såg jag att vi hade exakt allas blickar mot oss. Ögonen nästan borra sig igenom min kropp. Jag vet inte om det var för Jonthan eller för att vi var med Zayn och Harry, oavsett vad det var var det jätte obehagligt. Jag krama om Zayn, tog tag i Sandras hand och sucka ut ännu en gång. Vi börja sedan gå in mot skolan. Vi gick med skakiga ben genom hallen, folk glodde. Peka och viska. Vi låste upp våra skåp, gud jag ville bara ha Zayn bredvid mig. Jag vände mig och luta mig mot skåpet och vänta på Sandra. Precis då ser jag Nick, jag kände hur mitt hjärta hoppa över ett slag när jag såg han kolla mot oss. Men han hade inte den gamla vanliga blicken. Denna gång såg han ledsen och det såg ut som om han hade dåligt samvete.
''Sandra.'' Sa jag och nicka mot Nick. Han kolla snabbt ner och stanna upp framför oss.
''Girls, I never knew that Jonathan would do that to you. I'm so sorry. I would stop him if I knew.'' Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga, var det verkligen sant det han sa? Eller bara skitsnack. Både jag och Sandra nicka till och han gick därifrån. Jag skaka på huvudet, innan jag ens hade hunnit ta ett andetag kände jag hur någon hoppa på mig.
''Omg! girls how are you?'' Sa Sarah och omfamna Sandra.
''I guess we're okay.'' Sa Sandra,
Sarah skaka på huvudet,
''I never knew Jonathan would ever do that. How could he?''
''I guess that what you meant when you told us to stay away from him.'' Sa Sandra, jag nicka till och en halv sekund senare skaka Sarah på huvudet.
''No, if meant that I would warn you. I just meant he could ruin your relationship.''
''Oh.'' Sa jag och Sandra i kör och nicka på huvudet.
''We start in five minutes.'' Sa Sarah och log sitt varma leende.
Jag nicka till,
''I know, we just gotta go to the principal.'' Sarah nicka och gick vidare. Vi gick mot rektorns kontor, påvägen dit fick vi en massa leenden, kramar och massor av personer som hälsa. Personer som jag inte ens gett en blick mot. Gud vad jag hata detta, att bli behandlad på ett annorlunda sätt, att folk tycker synd om en. Det var det värsta. Av någon anledning ville rektorn snacka med oss, lite alone talk om det som hände typ? Sedan ville jag och Sandra snacka med henne om att vi skulle dra tidigare för att vi hade ett möte med psykologen i sjukhuset.
''So how are you girls?'' Fråga rektorn samtidigt som vi satte oss ner på två stolar framför hennes skrivbord, ja ryckte på axlarna.
''Not good, not bad.'' Sa jag, hon nicka.
''I never thought he'd ever do that. He was always the good guy.'' Jag skaka på huvudet, jag ville inte ens tänka på han. Även fast det var stort, allt handla i stort sett om bara i Jonathan, om anfallet om allt.
Vi satt kvar där i ungefär en kvart och snacka lite om hur det skulle vara nu, om Jonathan och ja om ganska mycket. Vi berätta också om att vi var tvungna att dra tidigare och hon acceptera det totalt.

''Do you feel like something have changed since the attack?'' Frågar terapisten. Jag kolla på Sandra, det hade gått fyra dagar. Hade något ändrats?
''Yes.'' Sa jag. Hon nicka och jag fortsatte, ''The only one I really can trust is Sandra. I reallt can't trust anyone, sometimes not even Zayn. It's weird, cause I know that he would never hurt me. Never put a hand on my body. It's like.. I don't know I can't trust anyone.'' Terapesten nicka,
''It's usual. Some people that get attacked usually don't even trust their parents.'' Jag nicka och vi båda vände oss mot Sandra. ''What about you Sandra.?'' Fråga hon och Sandra pilla på händerna, hon såg så nervös ut.
''I hate every contact I get from anyone'' Mumla hon fram.
''What do you mean?''
''If someone hugs me...-'' Sa hon och höll på att fortsätta då hon avbröt sig själv. ''Never mind.'' Sa hon och skaka på huvudet.

Vi gick ut till parkering och det första jag såg var Zayns leende. Allt runt om han blev helt suddigt, det ända jag såg han var han. Jag gick med snabba steg mot han. Detta var första gången vi egentligen vart ifrån varandra på fyra dagar. Äntligen var vi här tillsammans. Jag mötte han i en kram och vi stog där ett tag.
''Ehm... love birds.'' Sa Harry och vi brast ut i skratt. Jag tog tag i Zayns hand och han öppna dörren till Harrys bil.
''I've missed you.'' Sa jag och vi satte oss bredvid varandra. Harry gasa i botten, han satte på radion och det första som spelades var titanium av sia och david guetta.
''EMELIE.'' Skrek killarna i kör, jag har hört flera gånger att denna låt alltid påminde dom om mig för att jag tydligen alltid lyssna på den, varje gång jag fick chans satte jag på den. Hmm.. och jag ska inte ljuga - det var faktiskt sant.
''I am titanium'' sjöng killarna i kör, både jag och Sandra brast ut i skratt. Jag verkligen älska dessa killar, dom gjorde allt för att muntra upp oss. För att få oss på bra humör, dom gjorde alla möjliga saker för att bara få se oss le. Hur underbara var dom inte? Allt från att ge massage till att skrik sjunga det värsta dom kunde i bilen. Låten led till sitt slut, tyvärr.
''DAAMN-'' Sa jag, innan jag ens hann avsluta mitt lilla utbrott avbröt en låt mitt sjungande. Jag gav alla i bilen en blick, och vi brast ut i skratt. Nemen var det här inte min underbara pojkväns band som sjöng?
''You're insecure, don't know what for.'' Sjöng vi alla i takt med Liam. Jag kolla på Zayn som skratta. Sedan fastna jag, med min blick. Musiken i bakgrunden fick mig att tänka, vad gjorde jag här egentligen? Av alla hundra miljoner tjejer i denna stora värld, av alla dom - mig. Det var jag som hade han bredvid mig, det var jag som fick känna hans varma kyssar några gånger om dagen. Det var jag som sov hos han. Det var sjukt att jag älska han, och han älska mig. För jag vet hur sjukt många som verkligen älska han.
''Okay, Emelie. You take Zayns part.'' Sa Harry. Jag nicka, sedan börja det.
''So c-c-come on. you got it wrong'' sjöng jag, alla brast ut i skratt. För kom igen, vi alla vet hur jävla falskt jag sjunger. Det var helt sjukt att dom verkligen kunde få mig att sluta tänka på Jonathan, attacken och allt det där. Jag hade totalt glömt bort om allt.

Har svängde in och vi klev av bilen.
''Emelie, come.'' Sa Zayn, ganska seriöst, precis när vi klivit in i hallen. Han tog tag i min hand och jag slängde iväg mina skor. Vi kom in på rummet och han pekade mot sängen, utan att ge mig någon blick alls. Bara pokerface.
''Sit.'' Sa han. Man såg att han var oseriös, men jag blev ju ändå fundersam? Vad höll han på med? Han rota igenom sitt skrivbord och tillslut drog han ut ett kuvert och satte sig ner bredvid mig igen.
''Open!!'' Sa han, nu var han glad, exalterad. Jag öppna upp kuvertet, drog ut det som fanns i och när jag såg var det ståg på pappret, visste jag inte vad jag skulle göra. Med en öppen mun kolla jag på Zayn som aldrig vart såhär glad.

Nu vill jag att ni ska bli fundersama! Vad tror ni det var i kuvertet? Kommentera vad du tror. Jag vill ha många kommentarer om vad ni tror och tycker, skulle vart kul. Och vad tycker ni om så mycket tankar och känslor från Emelie? Puss!

Kommentarer
Postat av: Madde

meer !!:D

2012-04-05 @ 23:06:17
Postat av: Sofia

Du borde få nåt pris för detta!

2012-04-05 @ 23:20:02
Postat av: Sofia

Tror att det är biljetter till Bahamas !

2012-04-05 @ 23:20:39
Postat av: frida :)

Snacka om att bli fundersam! Har absolut ingen blekaste aning. Och nu vill jag ha nästa kapitel för att få reda på det. Snälla lägg ut det snarast! Har du twitter förresten? :)

2012-04-05 @ 23:53:31
Postat av: Sofia

Ååååh, det är så bra! Jag finner inga ord som kan beskriva hur mycket jag älskar den!!

Meeer :D

2012-04-05 @ 23:56:08
URL: http://sofiasaiady.blogg.se/
Postat av: valentina

Jaah har faktiskt ingen idé vad det står på kuvertet elr var det var omg blir fetttt fundersam... Jag tycker det är grymt att få veta vad hon tänker men det blir som en chock själv att det här har hänt i novellen å grejer men kapitlet var awesome, fast längtar typ tills det blir normalt och att det hände massor som tidigare av novellen elr vet inte hur jag ska förklara <3

2012-04-06 @ 00:13:37
Postat av: Emelie

Herregud! Nu MÅSTE du lägga ut ett nytt kapitel för nu undrar jag vad det var i det kuvertet!!!

2012-04-06 @ 00:16:02
Postat av: Lovisa :)

kanske flygbiljetter? haha, jag vet inte..

Älskar din novell i alla fall!

2012-04-06 @ 00:28:05
Postat av: Anonym

Älskar det som vanligt!

Och det kanske är typ biljetter någon stans eller något? hahaha nej har ingen aning! :D

2012-04-06 @ 01:27:02
Postat av: Anonym

Amazayn! :D

2012-04-06 @ 04:04:34
Postat av: Anonym

biljetter, vill ha mer och mer.

2012-04-06 @ 12:18:53
Postat av: Yasmin

Snälla säg att det är typ flygbiljetter till deras turné!!!! Så att Sandra och Emelie kan följa med! Eller typ en scrapbook med bilder av deras tid tillsammans <3



Kapitlet var rent av Awesomness!



You Go Girl!

2012-04-06 @ 12:55:33
Postat av: Lovisa

Detta var seriöst SKITBRA! ;)

Du här verkligen talang för att skriva, det är ngt som är säkert! ;)

2012-04-06 @ 18:36:31
URL: http://lovisandersson.devote.se
Postat av: Nora

Superbra! Du är så duktig!

kanske att dom ska flytta någonstans? ;)

2012-04-06 @ 20:26:43
Postat av: Emelie

Lägg uutttt dennnn nuuu? !!! :D

2012-04-06 @ 21:47:23
Postat av: Elza

Azuuuuum!!!!!!mer NU!!!!! Jag vill veta vad som händer!!!!!

2012-04-07 @ 00:31:33
URL: http://theonedirectioners.blogg.se/
Postat av: Rebecca

Jag har ingen aning vad som är i kuvertet... Men snälla ett nytt kapitel idag !? :)

2012-04-08 @ 10:08:02
Postat av: Hanna

snälla kan du lägga ut nästa !!

2012-04-09 @ 00:40:04
Postat av: Sofia

Jag vill ha meeer!! :D

2012-04-09 @ 01:47:02
URL: http://sofiasaiady.blogg.se/
Postat av: Yasmin

JAG BLIR SÅ IRRITERAD PÅ DOM SOM HAR SLUTAT LÄSA DIN FANTASTISKA NOVELL!

2012-04-09 @ 19:13:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0