Vi möttes sedan igen och gick ner, jag kolla mot köket och fick ögonkontakt med Harry. Vi båda kolla bort.
''Jag går och berättar för killarna att vi drar ut'' Sa Emelie. Emelie gick mot killarna medans jag mot ytterdörren.
Hon kom tillbaka efter en minut och vi gick utåt.
Jag satte mig ner på en bänk lite längre bort från killarnas lägenhet. Kylen hade hunnit gått igenom min tjocka jacka på bara några sekunder och jag frös. Jag sparka bort lite snö från marken och Emelie satte sig bredvid mig.
''Sandra, sluta nu.''
''Med vad?'' Fråga jag Emelie.
''Med att spela så svår. Du plåger både dig själv och Harry.'' Det Emelie sa var sant, men jag hade ändå ingen lust med han nu. Ville bara ha en paus, bara för en dag.
''Men, som jag sa innan. Om man verkligen älskar någon, ska man kunna gå igenom mycket för den personen man älskar. Harry verkar inte kunna det och ville bara ta den lätta vägen ut och göra slut.'' Sa jag och skaka på huvudet. ''Tänk om han inte älskar mig? Han kanske bara vill ha andra saker'' Jag kolla på Emelie som höjde ögonbrynet.
''Sandra! Ge Harry en chans att få snacka med dig. Han var upprörd innan och tänkte inte på det han sa. Och Sandra, han älskar dig. Jag lovar. Tror du själv han vill vara i ett förhållande bara för sex eller?''
''Okej jag ska snacka med han ikväll.''
''Nu?'' Sa Emelie och försökte övertyga mig att prata med Harry, och hon nästan lyckades.
''Asså...-'' Sa jag, innan jag ens hann prata klart avbröt Emelie mig.
''Gör det bara.'' Jag nicka till, vi börja gå hemmåt.
Vi kom hem, vi hörde alla snacka inne på köket. Vi gick in och där satt Zayn, Louis, Liam, Niall, Danielle och Eleanor. Men inte Harry.
''Hello'' Sa alla mun på varandra, Emelie gick och satte sig på Zayns knä.
''Where's Harry?'' Sa jag lite tyst. Jag kände hur pinsamt det blev.
''Upstairs, at his room'' Sa Niall. Jag gick därifrån och gick sakta upp till hans rum. När jag kom in på Harrys rum låg han på sin säng. Men såfort han såg mig flög han upp.
''Hi'' Sa jag tyst.
''Sandra, I'm so sorry. I didn't mean-'' Jag avbröt han med att hoppa upp i hans famn och kyssa han. Jag kunde inte låta bli. Han var så jäkla underbar. Jag sluta kyssa han.
''I'm sorry, I didn't mean to yell att you'' Sa jag, Harry sprack upp i ett leende. Hans fina vita tänder lös, hans leende lös. Jag log också. Vi hade armarna runt om varandra.
''I'm sorry, I'd do anything to you. I hope you understand that'' Vi satte oss ner på hans säng, Harry tog tag i min hand och fläta ihop våra fingrar.
''Yeah, and I hope you understand that it hurts getting comments like that. I try to ignore it, everyday. But I can't. It's hard''
''I understand, but remember. No matter what. I'll always be by your side.''
''Thank you, it means alot. That you're here. Without you it'd be really hard'' Sa jag, Harry gav mig en kyss.
Emelies Perspektiv:
''So how's Sandra?''
''She was a bit sad, I think she's working things out with Harry right now'' Sa jag och slängde mig på Zayns säng.
''Oh, good.'' Sa Zayn och satte sig ner bredvid mig.
''How's Harry?''
''He was really sad. Harry usually never cries but he did. Because of the hate Sandra gets and because he hurted her.''
''Really? Aw..'' Sa jag och verkligen hoppades på att Sandra och Harry skulle reda ut sakerna som precis hände.
''So, when are you starting school again?'' Fråga Zayn.
''In three weeks.'' Sa jag. Jag kolla på Zayn som kolla ner.
''Oh.'' Sa han med en nedstämd röst. Jag kolla på han och fick till ett litet leende,
''What is it?'' Fråga jag och kolla på Zayn som verka ledsen.
''Nothing, it's like.. we're not gonna spend so much time together when you start school.'' Han kolla upp, på mig rakt in i ögonen.
''Zayn, I'm gonna live in London. I'm coming to you on every opportunity I get.'' Sa jag och flytta mig närmare Zayn. Han la sina armar runt om mig och kysste mig.
''So will I.'' Sa han och log.
Kommentera mycket! kommer med ett nytt efter torsdag, har prov då och är jätte stressad inför det.. sorry :(