onedirectionfantasi

Jag tog ett steg bakåt, och han tog ett steg framåt.

Sandra hade gett ut sig på stan med Harry för en tröja hon hade fått syn på. Så jag var ensam hemma. Det var ganska skönt, jag ville vara ensam - okej nej kanske inte. Men eftersom jag hade så mycket i skolan så var jag tvungen att vara ensam, för om Zayn var här nu skulle jag aldrig kunna koncentrera mig i hans närhet. Jag gav en blick mot mina böcker som låg oöppnade på mitt golv, jag sucka tungt. Jag tog ett steg mot böckerna, tog tag i dom och slängde dom på min säng. Jag satte mig ner bredvid dom och slog upp matte boken. Jag sucka ännu en gång, sedan börja jag skriva.

Efter en timme var jag äntligen klar. Nu satt jag här i min ensamhet. Jag ville ringa Zayn, men jag vill ändå vara för mig själv. Käka, ta ett bad, sitta framför tvn eller datorn. Bara för mig själv, för en kväll. Jag tog tag i min iPhone och koppla in dom till mina högtalare jag hade i mitt rum. Som tur var dom trådlösa så jag kunde gå runt i huset med den.

Lyssna medans nedanstående läses.

Dance for you spelades högt i min högtalare, bra. En favorit jag haft länge. Jag drog av mig mina kläder, tog tag i högtalaren och gick in i badrumet. Jag satte på kranen, jag tog ner toalettlocket och satte mig på toan. Min blick hade fastnat på badkaret som fylldes av vatten, ångan som kom från det varma vattnet. Badet hade fyllts upp, jag gick sakta in i badet och sedan var jag i vattnet. Jag börja sjunga med i låten, lågt, för mig själv.

Sjöng jag tyst för mig själv. Det här var så avslappnande, musiken, badet, det släckta ljuset. Allt, jag slöt mina ögon och njöt av allt detta.

Jag gjorde en turban med min handduk och gick mot köket. Jag satt i badkaret i säkert i en timme tills vattnet blev jummet. Jag tog ut mat ur köket, rester från middagen igår. Hade ingen lust alls att sitta och steka något, jag slängde upp allt som fanns på en tallrik och la in den i mikron. Jag satte mig ner på en av stolarna. Jag hörde hur nyckelhålet till ytterdörren vreds och dörren öppnades.

''Hallå?'' Skrek Sandra från hallen och ytterdörren stängdes igen.

''I köket.'' Skrek jag tillbaka, efter tio sekunder var hon i köket och satte sig ner bredvid mig. Hon såg utmattad ut.

''Vad gör du här själv? Du har världens underbaraste pojkvän som väntar på dig.'' Sa Sandra och rota igenom kylskåpet.

''Jag vet.'' Sa jag och stoppa in en pommes i munnen på mig. ''Ville bara vara för mig själv, ta ett bad och bara.. ta hand om mig. Och btw, vill du ha? Jag tog allt som fanns från igår.''

''Oh I see.'' Sa Sandra. ''Nej det är ok, jag gör en macka.'' Fortsatte hon och börja bre en brödbit.

''Vad fick du med dig?'' Fråga jag och gav en blick på påsen som fanns vid dörren. Sandra ställde sig upp och tog ut två blusar, en vit och en blå.

''Åh, vad fina!'' Sa jag.

Sandra nicka till,

''Jag vet. Från Zara.'' Sa Sandra och satte sig ner. Hon tog en tugga av sin macka.

''Jag ska försöka göra sidorna i matten, sedan ska jag till killarnas lägenhet. Hänger du på?'' Fråga Sandra. Jag behövde verkligen vara för mig själv, jag vet inte varför. Men jag behövde samla tankar liksom.

''Nej, tror inte det. Vill vara med mig själv.'' Sandra nicka till och log. Jag tog upp min disk och la det i diskhornet.

''Jag går till vardagsrummet.'' Sa jag och gick mot vardagsrummet och slängde mig på soffan, jag la mig ner och satte på tvn. Jag zappa mellan kanalerna och såg att det var jersey shore maraton. Perfekt. Tänkte jag för mig själv. Sandra satte sig bredvid mig.

''Ska du inte plugga?'' Sa jag med min blick mot tvn.

''Snart.'' Sa hon och vi satt och glodde.

''Men shit.. dom bråkar ju hela tiden. Men det är kul.'' Sa Sandra, jag brast ut i skratt.

''Inte för dom iallafall.'' Sa jag och vi båda skratta.

''Ibland måste man ju bråka, liksom det måste man iallafall klara. Men vafan dom bråkar ju för minsta lilla sak. Haha, kommer du ihåg när Sammi blev typ as sur för han sa att hon hade en flintstone tå? Jag skulle dö av garv om Harry sa det till mig.'' Sa Sandra, vi båda brast ut i skratt.

''Det är fan sant.'' Sa jag.

''Shit, klockan är nästan sju.. jag tror jag skippar plugget.'' Sa Sandra.

Jag skaka på huvudet,

''Det ska vara inne om torsdag, kom ihåg det.'' Sa jag och hon nicka till.

''Jag drar nu iallafall.'' Sa Sandra. Jag låg kvar i soffan, hade ingen ork alls till att ställa mig upp. Hon tog tag i sin jacka och gick mot ytterdörren.

''Lås dörren.'' Skrek jag. Hon gick ut och jag hörde att hon låste ytterdörren. Ett till avsnitt av jersey shore börja. Yes, jag älska det här avsnittet. Efter ungefär tre minuter hörde jag hur handtaget på ytterdörren drogs ner. Det var antagligen Sandra som hade glömt något, det var typiskt henne. Att alltid glömma något. Det plinga till i på dörrens plinga, men vafan. Hon hade ju nycklar? Eller det kanske inte var hon? Mitt hjärta börja slå snabbare. Tur att jag bytt om till mjukisdress. Jag gick med snabba steg mot ytterdörren. Och utan att ens kolla i kikhålet öppna jag dörren, jag drog efter andan när jag såg han stå där. Vafan gjorde han här?

''Jonathan, what are you doing here?'' Han log sitt läskiga leende, han tog ett steg så han ståg på tröskeln. ''You know what? Never mind.'' Sa jag och stängde igen dörren på han, men innan den ens han smälla igen la han sin hand för dörren. Mitt hjärta börja slå snabbare och jag börja andas tyngre.

---

Oj vad händer nu då? Vad ska han göra? Kommentera vad du tror ;)

''Om 6 minuter.'' Sa hon och vi tog hissen ner. Vi gick med snabba steg mot bussen som skulla lämna busshållsplatsen om tre minuter. Som tur var, precis när vi svängt in till busshållsplatsen såg vi bussen stanna upp. Vi klev på bussen och satte oss längst bak. Redan andra dagen på denna skola och jag känner redan att jag vill sjunka genom marken, långt ner. Vi satt där tysta. I våra egna tankar. Efter ungefär två minuter av resan stanna upp vid en busshållsplats. Eftersom jag aldrig åkt med denna buss innan så va busshållsplatserna helt nya för mig. Jag kolla fram vid förarens plats för att se vilka som klev på. Och gissa vem som såklart kliver på? FAN!

''Sandra..'' Sa jag och börja putta på Sandra som var ganska seg. ''SANDRA!'' Skrek jag och hon satte sig upp snabbt.

''VAD?!'' Sa hon, jag nicka fram och såfort hon kolla fram ducka hon snabbt ner. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag gled sakta ner och hoppades på att Jonathan skulle sätta sig längst fram. Men såklart hade vi såklart inte den turen.

''Hello girls.'' Sa han och blinka. Jag och Sandra nicka och satte oss normalt. Vi kolla fram och vi båda försökte iallafall att undvika han, men det gick såklart inte.

''Förstår han inte att vi inte vill snacka med han.'' Viska Sandra.

''Hey!'' Skrek Jonathan och satte sig bredvid mig. ''Talk english.'' Han la sin arm runt om mig, jag vek mig undan men han la tillbaka den. Tillslut fick jag nog och flytta på mig,

''Jonathan. Please, can you just leave me alone? You know I have a boyfriend. And I could never cheat on him.'' Där. Jag sa det, äntligen. Sandra satte sig bredvid mig, och Jonathan börja skratta. Det börja koka inom mig, vafan ville han?

''What's your problem?'' Sa jag, med ilska i rösten, mina ögon blev suddiga av tårarna. Inte för att jag var ledsen, för att jag va så jävla sur.

Han ryckte på axlarna,

''You know, people know me as the guy who gets what he wants.'' Sa han och blinka. Gillade verklien tjejer det här? Dryga, äckliga killar?

''You're ain't getting me.'' Sa jag, han börja skratta.

Jonathan satt bakom mig. Det var den obehagligaste resan, ever. Jag snegla bakom min axel och såg Jonathan kolla på mig, med en äcklig blick. USCH.

Vi klev av bussen och gick in till våra skåp. Både jag och Sandra var för det mesta tysta hela vägen. Kan mest på bero på att Jonathan gick bakom oss hela tiden, jag kunde nästan känna hans äcklig och läskiga leende bakom mig. Vi kom fram till våra skåp och Jonathan gick förbi oss med en blick, det läskiga leendet.

''Seriöst, Sandra. Jag är rädd nu.'' Sa jag och ryste till.

''Jag ska se till att vi inte får åka buss mer, tänker fan heller åka buss med det där creepet.'' Sa Sandra och nicka till mot Jonathan. ''Jag messar Harry, han får hämta oss idag.'' Fortsatte hon och jag andades ut. Vi gick in på matte lektion, ännu en lektion med äckliga Jonathan. Ska jag verkligen känna såhär i ett år? Varje morgon jag går upp, ska han verkligen vara där i mina tankar? Varje gång jag är påväg till skolan? Att han kommer plåga mig under dagen? Varje gång jag somnar, kommer han vara där? Jag hoppas seriöst att han någon gång kommer lämna mig ifred.

Vi gick ut ur skolan, klockan hade precis slagit fyra. Vi kom ut ur skolan. Skolgården var såklart packad med ungdomar.

''Ser du Harry?'' Fråga Sandra och kolla ut på vägen. Jag kolla också.

''Japp, där är han.'' Sa jag och peka mot Harry och Zayn. Dom satt på Harrys svarta stora bil. Vi börja gå mot dom med snabba steg. Äntligen får jag träffa Zayn, jag har haft det jobbigt idag. Jag kände hur jag själv lös upp i ett leende och jag såg Zayn ställa sig upp och le stort. När jag minst ana det stannar Jonathan upp framför mig. Han hade sitt äckliga leendet på mig.

''Leave me alone.'' Sa jag och försökte gå förbi han. Jag gick åt vänster, han flytta sig mot vänster. Jag gick åt höger, han flytta sig åt höger. Tillslut fick jag nog, jag puta till han. Hårt, han nästan ramla bakåt. Jag bruka aldrig bli såhär arg, men nej nu. Han flytta äntligen på sig och jag gick mot Zayn.

Zayns perspektiv:

''There they are.'' Sa Harry. Äntligen fick jag se henne, hon hade ett stort leende på läpparna. Jag ställde mig upp och gick sakta mot henne. Jag kolla runt lite, det var en massa ungdmoar. Vi hade såklart en massa blickar mot oss, men vi var vana. Jag kolla mot Emelie igen och såg den därra killen som kom fram till Emelie igår, han stog framför henne. Han vägra släppa förbi henne. Allt gick så snabbt, och jag såg hur hon putta till han. Hon gick mot oss, hennes leende var som bortblåst. Ilskan inom mig börja koka. Jag gick med snabba steg mot snubben, nu var det nog. Jag skulle precis passera Emelie då hon tog tag i min arm, och drog bak mig.

''No, please. Zayn.'' Sa hon. Hon tröck sin kropp mot min. Jag försökte koncentrera mig på henne, på att hon stog framför mig. Sårad. Men det gick inte. Ilskan i mitt huvud dunka, jag såg på han. Han flinade.

''Zayn, come on. He's not worth it.'' Sa Harry bakom mig. Jag kände hur Emelies hand sakta tog tag i min hand.

''Come now.'' Sa Emelie lugnande. Jag vände på klacken och vi börja gå mot bilen. Jag hörde killarna skratta bakom oss. Jag försökte koncentrera mig på Emelie, som gick bredvid mig. Jag ville inte såra henne mer. Vi satte oss ner, tysta, i bilen. Harry gasade och det var fortfarande tyst.

Emelies perspektiv:

Vi alla satt tysta i bilen. Jag visste inte vad Jonathan ville av mig, gillade han mig på riktigt? Ville han bara plåga mig för att jag va ny i klassen? Ville han åt Zayn? Jag vet inte. Finns så många tankar i mitt huvud, men vilket av det var egentligen sant? Zayn avbröt mina tankar med sin underbara röst,

''Who is he really? Can you tell me about him? Please, Emelie. The truth.'' Sa han, jag kunde inte ljuga för han. Han förkänna sanningen, om hur Jonathan verkligen var. Om hur han har behandlat mig dom två senaste dagarna. Även om det betyder att Zayn kan bli överbeskyddande. Jag tänker inte ljuga mer.

''Ska du berätta sanningen?'' Sa Sandra.

''Ja..'' Sa jag med en nedstämd röst.

''Please, Emelie..'' Sa han, han led. Jag såg det. Jag berätta allt, om dagen när vi börja. Igår, idag på bussen. Allt. Jag har gått på den här skolan i två dagar, men ändå har Jonathan gjort så mycket. Jag börja bli orolig. Hur han betedde sig, hur han vägra lämna mig ifred.

''Wow..'' Sa Harry tyst.

''Zayn..'' Sa jag och gav ett leende, jag vill lugna han. Jag ville försäkra han att allt skulle bli bra. Jag ville inte att han ska vara orolig varje gång jag ska till skolan. ''It's ok, it really is.'' Fortsatte jag. Han gav mig ett leende. Det var varmt, men ändå kallt. Vet inte hur jag ska förklara. Han liksom log, även fast han innerst inne var väldigt orolig.

Vi stanna upp framför killarnas lägenhet. Harry parkera sin bil och vi gick med tunga steg mot deras lägenhet. Just nu ville jag bara vara i Zayns armar, i hans varma säng, jag ville bara ha hans läppar pressade mot mina. Allt jag ville var att vara med han. Det första jag gjorde, förutom att klä av mig utekläderna, var att ta tag i Zayns hand.

''Can we go to your room?'' Viska jag, han nicka och vi gick mot hans rum. När vi kom upp till hans rum slängde jag mig på hans säng. Jag förvänta mig att Zayn skulle slänga sig bredvid mig, men när jag såg att han satte sig på en stol framför sin dator, utan att ens kolla på mig blev jag lite orolig. Jag ställde mig upp snabbt och gick till han.

''Zayn, how are you?'' Jag ville att han skulle säga bra, men såklart inte.

''Not so good.. I'm worried.'' Mumla han fram.

Jag skaka på huvudet,

''Jonathan?'' Fick jag fram, snälla säg nej. Jag vill inte att han skulle oroa sig över Jonathan, det är det sista jag vill. Inget kommer ALDRIG hända mellan oss, och han kommer inte skada mig.

''Yes,'' Sa han.

''Please, don't worry.'' Sa jag och satte mig på hans knä. Jag ville bara lugna han, han ska verkligen inte oroa sig.

''It's just.. the way he treats you. It's not right.''

''He's just trying to get to you. And you're not gonna let that, right? He will stop soon. He's gonna realize nothing's gonna happen.'' Fick jag fram, jag såg att han lugna sig lite.

''But then he should treat me bad, he shouldn't do that to you.'' Sa han och skaka på huvudet.

''But that's just the way he is, he's provoking you just by treating me that way. But I won't let him treat me bad anymore.''

''I'm gonna..-'' Sa han, men innan han ens börja snacka avbröt jag han med att lägga mitt finger på hans mun.

''You're not doing anything.'' Sa jag och skaka på huvudet, han bet sig på läppen och börja kyssa mig. Vi förflytta oss till sängen och han drog av sig sin tshirt som satt perfekt på hans kropp.

---

Ett till mellan kapitel. Vi börjar närma oss.. men till vad? ;) Kommentera så får du kanske reda på det till nästa kapitel. Vill ha många kommentarer, som faaaan..

''Did you get to know anybody?'' Frågade Zayn samtidigt som vi satte oss ner på en bänk ganska långt bort från skolan.

''At home, he was asleep when I left.'' Sa Harry och vred på ratten och gasa. ''Do you want me to give you a ride home or should we go straight to our place?'' Fråga Harry samtidigt som han kolla efter bilar i korsningen vi var på.

''Hm.. I need to go home.'' Sa jag och log.

''Then I'll drive to your place. What about you Sandra?''

''I'm coming with you.'' Sa Sandra.

''Men, vilket klassrum var det nu igen? Vi börja om tre minuter.'' Sa Sandra, ''Kom igen nu.'' Fortsatte hon för att stressa mig, jag var ju faktiskt ganska seg.

''Klassrum H23.'' Sa jag. Vi kolla på ett av klassrummets skyltar, vi befann oss just nu vid klassrum G21.

''Men vafan Emelie, vi är vid G21? Fan va komplicerat det ska vara då, kunde dom bara inte gjort som i Sverige och bara göra det lätt? eller vänta jag frågar killen som kommer mot oss.'' Sa Sandra, en blond kille med bakåtslickat hår gick mot oss. Blåa chinos och en vit tshirt.

''Excuse me.'' Sa Sandra och killen stanna upp.

''Yeah?'' Sa han och kolla förvånat på oss.

''Do you know where classroom H23 is?'' Fråga Sandra.

''Yeah, just follow me.'' Sa han och vi gick efter han. ''Biology right?'' Fortsatte han och vi nicka.

''Yeah.'' Sa jag.

''Me too, welcome to our class.'' Sa han vänligt och log varmt mot oss.

''Thank you.'' Sa jag och Sandra i mun på varandra. Vi stanna upp framför ett klassrum vi precis gått förbi, jag och Sandra utbytte blickar och brast ut i skratt.

''Oh really? Did we just pass by our classroom?'' Sa jag och nästan skämdes över hur dumma vi var. Den blonda killen brast ut i skratt, sa han hans namn? eller? Vi klev in i klassrummet, båda nervösa över den första lektionen. När vi steg in vändes alla blickar mot oss och läraren lös upp i ett leende,

''Oh, you're here! Welcome girls.'' Sa hon och log varmt mot oss. ''Take your seat there, and there'' Fortsatte hon och peka mot två olika bänkar, fan, jag sitter i andra sidan klassrummet och Sandra i det andra. Vi satte oss ner och nervositeten steg.

''So guys, you all know that we now have two new girls in our class. And I thought that we all could introduce yourselfs?'' Sa Läraren och höjde på ögonbrynet och blickade alla i klassrummet. ''I could start, I'm Alfreda, your new biology and english teacher.'' Alla i klassrummet presentera sig, och sedan var det vår tur. Oh nej.

''I'm Emelie.'' Var det enda jag fick fram.

''And I'm Sandra.'' Alla hade sina blickar mot oss, och alla nicka till.

Vi klev ut ur klassrummet, jag nästan sprang till Sandra. Hon gav mig en blick och vi båda pusta ut.

''So.. That was interesting.'' Sa Sandra och flina.

''Svenska, tack.'' Sa jag och vi båda fick till ett litet skratt. Vi gick sakta genom korridoren som ledde till vårat skåp, korridoren va packad med skrikande ungdomar. Vissa hade sina blickar mot oss. Kanske dags att bli van? Vi stanna upp framför våra skåp och det första jag gjorde när jag låste upp skåpet var att ta ut schemat,

''Vad har vi nu?'' Fråga Sandra och ställde sig bredvid mig och luta sig närmare för att kolla på schemat.

''Engelska, skönt. Då slipper vi lära känna ännu en ny lärare.'' Sa jag utan att tänka mig för, det är ju typ det enda vi kommer få göra dom kommande månaderna.

''Det är dock det enda vi kommer få göra dom kommande veckorna.'' Sa Sandra och himla med ögonen och stängde igen sitt skåp.

''Tänkte precis samma sak.'' Sa jag och vi börja gå mot Engelska lektion, samma klassrum, samma lärare.

''Today I want us to concentrate on the oral part. I'm gonna divid you in groups of four and you have to tell things about you.'' Ohnej, ska vi verkligen delas in i grupper och ska vi snacka om oss själva? Fan. Jag ska precis få delas in med random people och berätta om mig själv.

''Emma, Cassi, Adrian and Rick is one group.'' Fyra pers i klassrummet ställde sig upp samtidigt, antog att det var dom. Dom satte sig vid ett bord längst bak i klassrummet.

''Aiden, Sandra, James and Abbey.'' Fan, fan också! Jag ville ju vara med Sandra.

''Emelie,'' Sa läraren. Vem skulle jag hamna med då? ''Jonathan, Sarah, and Charles.'' Jag visste inte vad jag skulle göra, utan att jag ens hann tänka hade jag tre främlingar runt om mig.

''Hi, nice to meet you.'' Jag vände mig om och möttes av ett par klarblåa ögon, ''I'm Sarah.'' Sa tjejen och la sitt perfekta, långa svarta hår åt sidan. Jag mumla fram ett hej och vände mig mot killarna som satt tysta och kolla, jag visste inte vem som var vem.

''I'm Charles, so nice to meet you!'' Sa killen med tandställning, glasögon och kläder som såg ut att vara från 80 talet. Han grimisera lite konstigt, jag tror han försökte le.

''And I'm Jonathan.'' Sa den andra killen, han hade mörk blont hår, som föresten hade för mycket vax i. Gröna ögon, påminde mig lite om Zayns ögonfärg. Man såg på han att han var typiskt sådan kille som visste att han såg bra ut. ''Well you can start telling stuff about you?'' Fortsatte han, på ett flirtigt sätt.

''Sure.'' Sa jag och försökte att vara så trevlig som möjligt.

Jag hade precis slutat prata om mig, tog drygt 2 minuter. Alla hade sina blickar mot mig, Charles med sin grimas, Sarah med sitt vänliga leende och Jonathan med sitt flirtiga leende.

''You didn't tell us if you had a boyfriend.'' Sa Jonathan. Det hade egentligen inget med han att göra.

''Jonathan!'' Sa Sarah och putta till han. Jag visste inte vad jag skulle göra, jag höll mig själv i handen, mina kinder hettades till och jag kunde tänka mig hur röd jag var. Det blev tyst och som tur var svara jag inte på frågan. Dom andra börja snacka om sig själva. Och såklart när Jonathan skulle snacka om sig själv, satt han för det mesta och skröt om hur många medaljer han har vunnit på fotboll och hur många tjejer han har vart med. Like I care. Skol klockan ringde och alla rusa ut från klassrummet. Jag mötte upp Sandra vid utgången och vi båda flina mot varandra.

''Guess what.. Jag hamna med en av drygaste tjejen ever. Hon frågade varför vi va med Harry och Zayn. Visste fan inte vad jag skulle svara..'' Sa Sandra.

''Ärligt? Stackarn.. Vad svara du?'' Fråga jag.

''Inget, det blev helt tyst i gruppen och.. shit det va så pinsamt.'' Sa Sandra. Vi stanna upp framför våra skåp och slängde in Engelska böckerna.

''Du vill inte veta vem jag hamna med, världens mest självsäkra kille. Han va sjukt jobbig, han flirta jätte mycket och satt och skröt om alla tjejer han haft till det med och alla medaljer han fått.'' Sa jag och himla med ögonen och stängde igen mitt skåp. ''På tal om trollen.'' Sa jag och nicka till mot Jonathan som var påväg mot oss.

''Hello again.'' Sa han, självsäkert och väldigt flirtigt. ''And you are?'' Sa Jonathan och sträckte fram sin hand till Sandra, hon tog tag i hans hand och dom skaka.

''Sandra.'' Sa hon, hon verka väldigt obekväm.

''Ayo! Nick!!'' Skrek Jonathan och en kille med brunt hår kom mot oss.

''This is Nick.'' Sa Jonathan. Vi nicka mot han. ''Nick, this is our future girls.'' Sa Jonathan, dom brast ut i skratt medans jag och Sandra gav varandra blickar. Ohnej, har Jonathan en dubbelgångare? Två självsäkra och flirtiga killar.

''Vad har vi nu?'' Fråga jag till Sandra. Innan hon ens svara avbröt Jonathan oss, shit vafan ville killen?

''And they're Swedish girls. Didn't know Swedish girls was this hot.'' Sa han och blinka mot oss. ''Talk English please, you're in England now.'' Fortsatte han. Både jag och Sandra log osäkert mot dom.

''Lunch.'' Sa Sandra.

''Okej, kom. NU!'' Sa jag till Sandra. Vi gick därifrån, när jag vände mig om stog Nick och Jonathan kvar vid våra skåp och dom bet sig på läpparna. Jag rös till och himla med ögonen, på riktigt? Kommer vi verkligen få stå ut med dom i ett år? 

Vi satte oss ner på ett runt bord mitt i matsalen. Matsalen var verkligen packad.

''Is it okay if we sit here?'' Sa en röst bakom mig, jag vände mig om snabbt, och såklart står Nick och Jonathan där. Vad vill dom? Jag kolla på Sandra som kolla på mig, jag vet att vi båda inte ville det. Men vi båda hade svårt till att säga nej.

''Sure'' Sa Sandra och dom slog sig ner bredvid oss.

''So, you didn't answer my question. Do you have a boyfriend?'' Sa Jonathan.

''Yes Jonathan, I have a boyfriend.'' Sa jag, jag kolla på Jonathan som kolla på Nicka. Båda flina mot varandra, vafan var deras problem?

''And what about you?'' Fråga Nick och nicka till mot Sandra. Sandra kolla på mig och sedan tillbaka på Nick.

''Yes.'' Sa Sandra. Snälla, gud. Gör så att dom lämnar oss ifred nu.

''Is it someone I know?'' Fråga Jonathan, seriöst? ska vi ha ett förhör nu också?

''Maybe.'' Sa jag och ryckte på axlarna. Jag tvivla på att han inte visste vem Zayn var, ville bara inte berätta det.

''Is it Zayn Malik maybe?''

''Yes.'' Sa jag. Jonathan gav en underlig blick mot Nick och dom börja små skratta.

''And that's funny because..?'' Fråga jag.

''Just funny.'' Sa han och ryckte på axlarna. Nej nu får det vara nog.

''Sandra, shall we go?'' Sa jag och höjde ögonbrynen.

''Yes.'' Sa hon och vi gick därifrån, kjag vände mig om och såg att killarna hade sina blickar mot oss. Skulle dom någonsin få lämna oss ifred? Vi gick ut ur matsalen och möttes av Sarah.

''So I saw you sitting with Nick and Jonathan.'' Sa hon. Vi nicka till och hon börja skratta. ''Oh, btw I'm Sarah.'' Sa hon och skaka hand med Sandra.

''So, who are they really?'' Fråga jag och hon fick till ett litet flin.

''You know, the boys who think they are the greatest, they think they can get whatever they want, everybody at this school know who they are, and we all know that they're jerks.'' Sa Sarah. Skönt att vi inte är dom ända som tycker så. ''And oh btw, keep away from them.'' Sa hon och gick därifrån. Vad mena hon egentligen med det? Jag skulle iallafall aldrig släppa in dom i mitt liv.

---

Ojojoj, vad händer nu? Kommer dom någonsin lämna dom ifred nu när dom vet att tjejerna är upptagna? Kommentera vad ni tror händer, jag har iallafall planerat en hel del. And I promise, you gonna love it ;) Vi gör en deal, 40+ kommentarer och kapitlet är erat? Jag har redan påbörjat nästa ;)

---

Jag vakna till, stressad, över att min väckarklocka inte ringt. Jag satte mig upp hastigt och luta mig mot sängbordet och tog tag i min mobil. Jag låste upp den och såg klockan, 07.37. Nemen va skönt, då får jag sova i tjuga minuter extra. Jag la mig ner bredvid Zayn som sov, han andades tungt. Jag vred och vände i ungefär tio minuter och insåg att det inte gick att sova. Jag tog tag i min mobil ännu en gång och klicka mig in på twitter. Ny tweet.

Jag kolla på Zayn som precis tagit tag i en champagne flaska och två champagna glas. Alla hade förflyttat sig utåt. Klockan var nu 23.50 och det var tio minuter kvar av 2011. Zayn tog tag i min hand och vi gick utåt. Detta hade nog varit den enda nyår då jag inte vart stup full och druckit mycket. Kan berått på att jag har varje år aldrig haft pojkvän att fira det med, att jag alltid vart så olycklig på nyår. Och dessutom hade jag aldrig vart kär. Det här nyåret måste nog varit den bästa, av alla jag firat på mina 18 år. Vi kom ut och nu hade alla samlats utanför, alla var glada, hade cigarrer i ena handen och champagne flaskor i andra. Klockan var 57 och vi hade tre mintuer kvar av 2011.

''Cheers babe'' Sa han och vi skåla.

''Happy new year'' Sa jag, han böjde sig fram och gav mig en kyss.

''Happy new year'' sa han och tog tag i min hand. Vi satte oss på en sten och satt och kolla på alla fyrverkier och galna människor som dansa runt. Vi skratta, drack champagne och ja, det var helt underbart. Sandra och Harry kom mot oss helt glada över att det var nytt år.

''HAPPY NEW YEAR!'' Skrek dom båda och omfamna oss med varsin kram.

''Happy new year!'' Skrek vi tillbaka. Jag kolla bakom Sandra och Harry och såg Niall komma gående med en tjej under hans armar.

''Well hello, ladies man.'' Sa jag och alla andra brast ut i skratt. ''Happy new year babe'' Sa jag till Niall och omfamna han. Han gick vidare till alla andra för kramar. Jag sträckte fram handen till tjejen Niall precis kommit med, för att vara lite trevlig.

''Emelie.'' Sa jag och log.

''I'm Cecilia.'' Sa tjejen, hon va inte blyg men ändå tyst.

''So did you know Niall before this party?'' Fråga jag för att starta konversitionen mellan oss.

''Yes, we've met a couple of times.'' Sa Cecilia och log.

''Oh, Niall is a real keeper'' Sa jag och blinka mot henne. Hon brast ut i skratt.

''So, you're Zayns girlfriend right?'' Fråga hon, David verka ha rätt.. om man är Zayns flickvän vet alla vem man är. Eller?

''Yes.'' Sa jag, Niall ställde sig mellan oss och kolla på oss nyfiket. Han höjde på ögonbrynet och kolla på oss utan att säga något.

''What??'' Sa jag och puta till Niall lite, Zayn ställde sig bredvid mig.

''Nothing'' Sa han och gick därifrån med Cecilia. 

Alla börja gå innåt och börja festa rejält nu. 2012 var nu här, och folk festade galet. Jag tog tag i Zayns hand och förde han ut på dansgolvet. Vi dansa i takt med musiken och alla andra som dansa runt om oss. Vi alla bilda en ring och den första som gick in var såklart Louis och hans roliga dance moves. Vi brast såklart ut i skratt. Sedan gick Niall in och hans gulliga irländska danser. Och ja, kvällen fortsatte med en massa shots och mycket dans med gänget.

Kvällen led mot sitt slut och klockan slog precis 3, fler och fler åkte hemmåt och det sluta med att det bara var vi kvar - Danielle, Eleanor, Jag, Sandra, Harry, Niall, Louis, Liam, Zayn och vi hade tydligen fått en ny ''familjemedlem'' Cecilia. Vi alla låg utslagna på soffan i vardagsrummet, helt döda efter en grym kväll. Jag tror heller inte att någon av oss egentligen var så fulla, alla hade druckit men alla hade ändå vetat vad dom gjort ikväll. Vilket faktiskt var bra. Vi alla dela på oss och gick till ett varsitt sovrum. 

Jag slängde mig på Zayns säng och gav till ett stön,

''AAAH.'' Sa jag och Zayn gav mig en underlig blick. ''I'm tired..'' Sa jag och skaka på huvudet.

''AW, you tired? That means then that you want to sleep.. and I had plans for tonight.'' Sa Zayn och brast ut i skratt, han la sig över mig och log.

''okay, I could never get tired of plans.'' Sa jag och blinka mot han. Vi båda brast ut i skratt. Vi slängde av oss våra kläder och la oss under täcket. Den här kvällen har vart helt underbar, som jag sa innan. Bästa ny års firandet, ever. Med en helt underbar kille, och underbara vänner. Drama fri och, ja.. den har vart helt underbar. Zayn la sig över mig och börja kyssa mig. Bra avslut av kvällen också.

---

Nååååå? Bra update, visst? hihi! Kommenterakommentera! Jag har redan skrivit klart nästa kapitel, vill bara ha en massa kommentarer.. ni vet inte vad som väntar er i nästa kapitel, mihihi ;) funfun

Jag och Sandra ville ha lite privat och lite utrymme till att fixa oss, så vi bestämde oss för att checka in på ett hotell som låg nära killarnas lägenhet. Killarna skulle ha en ny års fest i deras lägenhet och hade bjudit över en massa folk. Så det skulle vara riktigt kul att få träffa killarnas kompisar, från både deras hemstad och folk härifrån. Jag tog tag i en stol och drog den till spegeln och satte den framför den. Klockan hade precis slagit fem och jag hade tre timmar på att fixa mig. Skulle gå finemang. Jag satte mig på stolen och börja med att noppa mina ögonbryn och för att sedan sminka mig.

Klockan slog sju och jag var klar med att ha sminkat och lockat mitt hår. Jag tog tag i min klänning som låg på sängen bredvid mina pumps och smycken. Jag satte på tub klänningen med en stor svart rosett, den satt perfekt. Så som den svarta långklänningen Zayn gav mig, hade först tänkt att ha på mig den. Men det sket sig då jag tyckte den var mer en sommarklänning än en fest klänningen. Sandra kom in rusad med hennes marinblå klänning,

---

Kommer fortsätta nyårsfirandet på ett nytt kapitel. Vill ni att jag ska skriva en drama fri part kväll, eller en med drama? Om ni vill med drama, kommentera tips. Om inte drama, kommentera ändå ;) pusspuss

---

Jag satte mig ner på en bänk lite längre bort från killarnas lägenhet. Kylen hade hunnit gått igenom min tjocka jacka på bara några sekunder och jag frös. Jag sparka bort lite snö från marken och Emelie satte sig bredvid mig.

''Sandra, sluta nu.''

''Med vad?'' Fråga jag Emelie.

''Med att spela så svår. Du plåger både dig själv och Harry.'' Det Emelie sa var sant, men jag hade ändå ingen lust med han nu. Ville bara ha en paus, bara för en dag.

''Men, som jag sa innan. Om man verkligen älskar någon, ska man kunna gå igenom mycket för den personen man älskar. Harry verkar inte kunna det och ville bara ta den lätta vägen ut och göra slut.'' Sa jag och skaka på huvudet. ''Tänk om han inte älskar mig? Han kanske bara vill ha andra saker'' Jag kolla på Emelie som höjde ögonbrynet.

''Sandra! Ge Harry en chans att få snacka med dig. Han var upprörd innan och tänkte inte på det han sa. Och Sandra, han älskar dig. Jag lovar. Tror du själv han vill vara i ett förhållande bara för sex eller?''

''Okej jag ska snacka med han ikväll.''

''Nu?'' Sa Emelie och försökte övertyga mig att prata med Harry, och hon nästan lyckades.

''Asså...-'' Sa jag, innan jag ens hann prata klart avbröt Emelie mig.

''Gör det bara.'' Jag nicka till, vi börja gå hemmåt.

Vi kom hem, vi hörde alla snacka inne på köket. Vi gick in och där satt Zayn, Louis, Liam, Niall, Danielle och Eleanor. Men inte Harry.

''Hello'' Sa alla mun på varandra, Emelie gick och satte sig på Zayns knä.

''Where's Harry?'' Sa jag lite tyst. Jag kände hur pinsamt det blev.

''Upstairs, at his room'' Sa Niall. Jag gick därifrån och gick sakta upp till hans rum. När jag kom in på Harrys rum låg han på sin säng. Men såfort han såg mig flög han upp.

''Hi'' Sa jag tyst.

''Sandra, I'm so sorry. I didn't mean-'' Jag avbröt han med att hoppa upp i hans famn och kyssa han. Jag kunde inte låta bli. Han var så jäkla underbar. Jag sluta kyssa han.

''I'm sorry, I didn't mean to yell att you'' Sa jag, Harry sprack upp i ett leende. Hans fina vita tänder lös, hans leende lös. Jag log också. Vi hade armarna runt om varandra.

''I'm sorry, I'd do anything to you. I hope you understand that'' Vi satte oss ner på hans säng, Harry tog tag i min hand och fläta ihop våra fingrar.

''Yeah, and I hope you understand that it hurts getting comments like that. I try to ignore it, everyday. But I can't. It's hard''

''I understand, but remember. No matter what. I'll always be by your side.''

''Thank you, it means alot. That you're here. Without you it'd be really hard'' Sa jag, Harry gav mig en kyss.

Emelies Perspektiv:

''So how's Sandra?''

''She was a bit sad, I think she's working things out with Harry right now'' Sa jag och slängde mig på Zayns säng.

''Oh, good.'' Sa Zayn och satte sig ner bredvid mig.

''How's Harry?''

''He was really sad. Harry usually never cries but he did. Because of the hate Sandra gets and because he hurted her.''

''Really? Aw..'' Sa jag och verkligen hoppades på att Sandra och Harry skulle reda ut sakerna som precis hände.

''So, when are you starting school again?'' Fråga Zayn.

''In three weeks.'' Sa jag. Jag kolla på Zayn som kolla ner.

''Oh.'' Sa han med en nedstämd röst. Jag kolla på han och fick till ett litet leende,

''What is it?'' Fråga jag och kolla på Zayn som verka ledsen.

''Nothing, it's like.. we're not gonna spend so much time together when you start school.'' Han kolla upp, på mig rakt in i ögonen.

''Zayn, I'm gonna live in London. I'm coming to you on every opportunity I get.'' Sa jag och flytta mig närmare Zayn. Han la sina armar runt om mig och kysste mig.

''So will I.'' Sa han och log.

---

Kommentera mycket! kommer med ett nytt efter torsdag, har prov då och är jätte stressad inför det.. sorry :(

Jag satte mig upp, på kanten av sängen. Jag slängde en blick på Zayn som log på magen och sov. Jag granska varje liten kroppsdelen av han. Jag böjde mig fram och tog tag i min iPhone som log på sängbordet. Klockan var halv tio. Hur lyckas jag egentligen? Jag la mig ner bredvid Zayn och kolla på han. Kunde inte låta bli att le för mig själv, hur kunde man vara så underbara? Jag kände hans andetag mot mitt ansikte och jag rös till varje gång. Jag gav till ett litet skratt, kanske lite för högt. Zayns ögonfransar fladdra till och han kolla på mig. Han gnugga sina ögon.

---

Jag vakna upp av att en dörr stängdes igen. Jag kolla på Zayn som log mot mig.

''We're already here?'' Sa jag och gnugga mig i ögonen. Hur lyckades jag alltid att somna? Taxi bilarna måste trots allt ha sköna säten.

''Yeah'' Sa han och var påväg ut ur bilen.

''I'm sorry.. I always fall asleep'' Sa jag och också gick ut ur bilen.

''It's ok'' Sa han och log stort. ''I like it when you fall asleep cause that's when I could watch you forever. Did you know that you're the cutest when you're sleeping?''

''So that's what you do when I'm asleep? Creeper.. And no I couldn't be the cutest cause you are'' Sa jag och börja skratta. Vi tog ut vårt bagage och gick upp mot lägenheten. När vi kom in var det ganska tyst i lägenheten. Vi gick in och lämna vårat bagage vid ytterdörren. När vi minst ana det så hoppa Harry, Niall och Sandra fram från ingenstans. Både jag och Zayn tjöt till som aldrig förr. Det kändes som om mitt hjärta hade hoppat ut och kommit tillbaka. Jag hade nog aldrig vart såhär rädd. Jag kolla på Harry, Sandra och Niall som nästan låg ner på golvet av hur mycket dom skrattade. Jag slog till Sandra lite lätt och andades ut. Zayn skrattade och började små brottas med Niall. Vi alla gick in mot köket och satte oss på varsin barstol. Jag kolla klockan och den hade nästan blivit fyra.

''My heart is still beating fast'' Sa jag och kände min puls. Jag tog tag i Zayns hand och la den under mitt bröst för att visa hur snabbt det slog.

''Sorry'' Sa Niall och skratta.

''So how was it in cheshire?'' Frågade Zayn och la ena sin arm runt om mig. Jag luta mig mot hans axel.

''Good, Sandra was soooooo nervous about meeting my parents, it was so funny'' Sa Harry och både Niall och Harry brast ut i skratt.

''That's true'' Sa Niall och flina.

''No, that's not true!'' Sa Sandra och gav både Niall och Harry ett slag på deras armar.

''Haha, Emelie was pretty nervous too..'' Sa Zayn och flina mot mig. Jag gav han en liten mördarblick och hans leende blev större.

''I don't get it, your parents are like humans. Why did you guys get so nervous?'' Fråga Niall.

''I don't know.. it's like-'' Sa jag och fundera lite över vad jag skulle säga. ''It's like... your parents'' Alla brast ut i skratt och jag kolla på Sandra och jag märkte direkt att hon tänkte likadant som mig.

Alla killar hade kommit hem. Jag älskade dessa dagar, då vi alla. Då menar jag killarna, jag, Sandra, Danielle och Eleanor va ''samlade'' och umgås. Killarnas lägenhet var så stor att vi alla fick plats där. Liam, Louis, Eleanor och Danielle hade kommit hem runt sju tiden och klockan hade precis slagit tio. Vi har sedan dess spelat kort spel, druckit vin och bara chillat och umgåts. Jag satt just nu framför Niall och vi spela vänd tian, jag hade vunnit alla gånger och jag antog att Niall var ganska trött på att jag vann.

''HAAAAAA!'' Skrek Niall. ''In your face'' fortsatte han. Jag brast ut i skratt och gav han en blick. Han satte sig ner framför igen och log.

''Congrats, first time ever?'' Sa jag och brast ut i skratt - igen. Jag blanda korthögen och kolla på Niall som hade en blick mot mina händer.

''Ha-ha'' Sa han och små skratta.

''Again?'' Fråga jag och dela ut kort.

''Again.'' Sa han. Vi börja spela och det sluta såklart med att jag vann. Som alltid dåra. Niall gav mig en ond blick och jag brast ut i skratt. Haha, killen var underbar. Han fick mig alltid att skratta. Hans söta meningar och underbara skrat. Så himla gullig. Jag kolla på Zayn som satt och snacka med Danielle och Liam. Dom satt för det mesta i ett litet hörn och snacka. Jag ställde mig upp och gick mot dom. Jag kolla på Zayn som genast sprack upp i ett leende när han såg att jag var påväg mot han. Han bredde ut sina armar och jag satte mig på hans knän. Han la sina armar runt min midja.

''Hi'' Sa jag.

''Hi beautiful'' Sa Zayn. Danielle och Liam hade redan gått härifrån. Jag satte mig ner bredvid Zayn och han la sina armar runt om mig. Zayn gav mig en puss på pannan, när jag kolla upp mot han kolla han mig rakt in i ögonen och hade ett stort leende på läpparna.

''What?'' Sa jag och flina lite mot Zayn'

''What?'' Sa han och rynka lite på pannan och skaka på huvudet.

''Why are you smiling at me like that?'' Fråga jag.

''You make me smile''

''Aw'' Sa jag och flytta mig närmare han och krama han det hårdaste jag kunde. Ibland kunde jag och Zayn bete oss som syskon, typ brottas och bråka och alltid vart helt galna tillsammans. Men ibland kunde vi bli som värsta gifta paret. Det jag älska mest med Zayn var att jag kunde vara den galna, fula och klantiga tjejen jag hade inom mig, och att han ändå kunde älska mig. Han tog mig som den jag var. Han tog tag i min hand och ställde sig upp, jag ställde mig upp efter han och vi gick hand i hand mot hans rum. När vi kom upp på hans rum börja Zayn kyss amig, långsamt och passionerat. Han börja gå mot hans säng samtidigt som vi kysste varandra. Han puta mig mot sängen så jag ramla bakåt. Jag börja skratta och Zayn hade ett sexigt leende på läpparna. Han bet sig på sin läpp och la sig över mig och börja kyssa mig ännu mer. Han slängde av sig sina kläder snabbt, och börja sedan dra av mina kläder. Sakta, för att retas säkert. Jag börja skratta och drog av mig dom på direkt.

---

kort och mellankapitel, kom på i sista sekund att jag lovat ert ett kapitel idag :)

''Just so you know, my family usually never celebrate christmas. We just eat food and watch movies and stuff'' Sa Zayn och log.

''So you don't buy christmas gifts and stuff? Becuase I've only bought something for you'' Sa jag, jag kolla på Zayn som log stort.

''Really? What?'' Fråga han och såg lite förvånad.

''You really think I would tell you?'' Sa jag och små skratta lite. Han kolla på mig och log, sedan gav han mig en puss på pannan.

''I've bought you something too'' Vi låg kvar där en stund, sedan somna vi med armarna runt om varandra.

Jag vakna till nästa morgon av att jag hade Zayns hand på min arm. Han skaka lite på mig och jag vakna till.

''Merry christmas beutiful'' Sa han och hade ett stort leende. Han stog upp och låg inte på sängen bredvid mig. Jag vakna till ännu mer och satte mig upp.

''Merry christmas'' Sa jag och gnugga mig i ögonen, jag satte upp håret i en slarvig boll mitt på skallen på mig. Han satte sig ner bredvid mig och gav ett varmt leende.

''My mum just made breakfast, you want some? Everybody is downstairs''

''Ofcourse'' Sa jag och ställde mig upp, Zayn gjorde detsamma och vi gick ner till köket. Där nere satt alla runt mat bordet och ingen åt ännu. Men alla hade iallafall mat på tallrikarna.

''Good morning, and merry christmas'' Sa alla mun på varandra.

''Good morning, merry christmas to you too'' Sa jag tillbaka och satte mig ner på exakt samma plats som igår, men med Zayn bredvid mig. Han la sin arm runt om mig och log.

''There's scrambled eggs, bread, fruit, juice, tea, coffee, cheese. Everything'' Sa Patricia och peka på allt som stod på bordet.

''Thank you, it looks great'' Sa jag och tog ett bröd som fanns på en tallrik. Jag kolla på Zayn som precis tagit en tugga av sin macka.

''What do you want to drink?'' Fråga han.

''Coffee'' Sa jag, han ställde sig upp och tog tag i en kopp, han hällde upp kaffe till mig och kom tillbaka. Jag hällde i lite mjölk som fanns på bordet.

Jag satte mig på knä framför min resväska och börja rota efter något att ha på mig. Eftersom Zayns familj inte fira jul så satte jag på mig något vanligt, fick bli ett par ljusa jeans och en vit blus. Jag satte på mig det snabbt, jag borsta igenom mitt hår och drog några drag med mascaran. Jag satt och vänta på Zayn som var inne på badrumet. Jag var nu klar, hade inget och göra. Kunde väl passa på att logga in på twitter, jag satte mig vid Zayns dator som fanns på hans skrivbord, den var redan på så det var bara att klicka upp internet. Jag klicka upp internet och logga in. Jag hade inte twittrat på typ två veckor så jag kunde väl göra det nu, jag klicka upp en ny tweet och satt och tänkte ut något att twittra. Till slut twittra jag,

Skrev jag, jag logga ut twitter och klicka upp hans webcamera. Jag fota några bilder på mig, oseriösa. Sedan kom Zayn in i rummet och jag klicka ner webcamen.

''So I was thinking, I wanna give my gift now'' Sa han och log mot golvet. Han tog ut en påse från sin byrå och räckte den till mig. Jag öppna upp påsen och såg en svart grej ligga där. Jag tog ut den och från påsen föll en svart lång klänning med världens finaste rygg på. Jag granska den noga och den var helt perfekt.

''Oh my.. Zayn it's beautiful'' Sa jag och slängde mina armar runt om han, inte visste jag att han hade en sådan bra stil när det gällde tjejkläder? Jag kunde inte sluta le

''Try it on'' Sa han och log. Jag drog av mina kläder snabbt som tusan, och satte på mig den perfekta klänningen. Den satt till och med perfekt på mig. Jag flytta mig till Zayns spegel och granska min kropp tå till topp. Zayn kom bakifrån och la sina händer på mina höfter, han luta sin haka mot min axel och log mot spegeln.

''you look beautiful''

''thank you'' sa jag och gav han en kyss. Jag böjde mig ner och börja rota igenom min resväska i hopp om att hitta min present till Zayn. Jag hitta den äntligen, jag gav påsen till Zayn. Han kolla upp mot mig och log. Han tog upp asken som fanns i påsen och öppna sedan asken. 

Jag öppna asken, det ståg gucci på asken och den var ganska stor, var det de jag ana? Jag öppna asken och japp, det var en gucci klocka. En klocka jag 'kollat' på ganska länge men inte hunnit köpa.

''Emelie.. I love it'' Sa jag och la armarna om henne. ''But..''

''But what?'' Sa Emelie, jag märkte att oron i henne steg.

''isn't it expensive?''

''No, it isn't. Zayn your worth it'' Hur kunde jag vara så lycklig och fått hamna hos denna underbara tjej?

''I love you'' Sa jag och gav henne en kyss. Jag satte på klockan på direkten och granska den. Jag kolla på Emelie som precis hade dragit av klänningen, hon vek den perfekt och la den i sin resväska. Hon satte på sig jeansen och hennes vita blus och hade ett stort leende på läpparna. Det leendet var underbar, perfekt. Jag skulle kunna göra allt för att hon skulle ha kvar det.

Emelies perspektiv:
Vi satte oss det runta bordet. Det var mysigt och en massa mat runt bordet. Hans släktingar var också på besök och alla verka trevliga. Jag satte mig mellan Doniya och Zayn, jag snacka lite med Doniya. Jag har märkt att vi båda klickat ganska bra vilket var jätte bra med tanke på att det är Zayns syster. Hon var nästan lika underbar som Zayn. Zayn la sin hand på mitt lår under bordet och jag börja le för mig själv. Jag la upp potatis och kalkon till mig själv och börja hugga i. 

När vi blev klara med våran middag satte vi oss framför den stora tvn dom hade i varddagsrummet. Jag satte mig som vanligt bredvid Zayn och han la sina armar runt om mig. Dom satte på en klassisk familjefilm, som alla kunde se och skratta till. Även om jag var van vid att ha en typisk ''svensk jul'' så var det här ändå otroligt mysigt. Ibland skulle det vara skönt att alla släktingar samlades åt middag och kolla på film.

Filmen ledde till sitt slut, efter två timmar med en massa skratt så skulle Zayns släktingar hem. Vi tog förväl och dom gick ut.

''You wanna watch another movie?'' Fråga Patricia och log. Vi alla nicka till och hon satte på ännu en film. Jag luta mitt huvud mot Zayns axel. Detta var nog en av dom mest underbaraste stunder någonsin. Jag sitter här, med Zayns armar runt om mig. Hans familj som jag tror faktiskt gillar mig, och som är helt underbar och jätte välkomnande. Hur kunde jag vara så himla nervös innan? Dom är ju helt underbara hela högen. Jag har nog världens tur som har hamnat hos en sånn underbar kille med en sånn underbar familj. Perfekt stund som jag aldrig skulle vilja ta slut. Mina ögonlock blev tyngre och tyngre.

''Emelie'' Sa en röst. Mitt namn upprepa sig och tillslut vakna jag till. Zayn stog upp, jag kolla runt och varddagsrummet var helt tomt.

''Where's everybody?'' Fråga jag. Zayn la sig på soffan och jag la mig bredvid han. Han tog tag i en filt och la den runt om oss.

''Asleep, you fell asleep. Like everybody else'' Sa han, vi båda skratta.

''Oops'' Sa jag och la min hand på hans bröst.

''Should we go upstairs and sleep?'' Fråga Zayn.

''Yeah'' Sa jag, han tog tag i min hand, släckte alla lampor i nedervåningen och vi gick uppåt. Vi la oss i hans lilla sängen tätt och somna med varandras armar runt om varandra.

Det kändes som om det var igår jag och Zayn satt i taxin påväg till London. Och om bara fyra dagar var det nyår. Nytt år, ny start, nya löften. Jag knäppte upp säkerhetsbältet, och satte mig i mitten av sättet. Alltså närmare Zayn, jag la mina armar om Zayn som kolla ut genom fönstret.

''Zayn.. How are you?'' Sa jag och han vände sin blick mot mig. Han kolla på mig med en ganska sorgsen blick, jag kunde nästan gissa om vad det handla om.

''It's always hard to leave my family..'' Sa han och luta sitt huvud mot min axel.

''I know, but it's not like this is the last time you'll meet them?'' Sa jag och tog tag i hans hand och börja leka med hans fingrar. ''you'll be back there soon'' Sa jag och han satte sig upp normalt. Han log mot mig och gav mig en puss på kinden. Jag kände hur mina ögonlock sakta blev tyngre, jag luta mitt huvud mot hans axel.

---

Dålig update men har så sjukt j*vla mycket i skolan. Men gjorde det här, har redan påbörjat nästa SÅ KOMMENTERA SOMFAAAAN NU. :) puss

Några dagar senare:

---

Sådärja! Blir nog ett till kapitel, påbörjar det ikväll. Det är bara att kommentera. MYCKET TACK! :)

Jag vakna till av att någon tar tag i min hand. Jag kolla ner i min hand och ser att Zayns fingrar flätar sig med mina.